Under ett seminarium med Nordnet jämförde man risk med historisk volatilitet (Beta-tal).
I klassisk Ben Graham anda så ser jag endast till de underliggande värdena i bolaget för att dra en margin of safety (riskanalys). Det i sig betyder inte att aktien inte kan falla lägre än så, utan är endast ett mått på bolagets avyttrings-/likvideringsvärde.
I praktiken kan alltså en mycket volatil aktie komma att bli kraftigt undervärderad, vilket gör det till en lågriskinvestering.
Därför är det absurt att definiera risken genom ett mått av volatilitet. Risken finns i att betala ett överpris för vad verksamheten egentligen är värd. Konsten är att sätta värdet och att betala ett underpris.
Whenever talking about financial derivatives, most people would immediately recall that Warren Buffett once label them as “financial weapons of mass destruction.” (Even though his beloved Berkshire Hathaway keeps trading millions of derivative contracts every day.) I am sure you have read all those articles from New York Times, Wall Street Journal, saying derivatives are strictly regulated everywhere in the world: Last year, in the U.S., Democrats passed a bill restricting derivative trading into clearinghouses; this May, German regulators prohibited credit default swaps (CDS, a type of derivative which is attributed as the main cause of the subprime crisis); in China, government also backs fights against derivatives…
So what exactly are those skunk junks called derivatives? Do they really suck or stink? Why are people so afraid of them?
En sak som jag har lärt mig av börsen är att det aldrig händer något nytt – något som aldrig har skett förut. För konsten i att spekulera är gammal som gatan. Vad som än händer på börsen idag, har skett tidigare och kommer att ske igen.
Förutom tiden som jag lägger ner på att ständigt förbättra mina verktyg i att värdera företag så försöker jag alltid att analysera om hur och varför saker sker. Det är min edge. För i slutändan är det den samlade erfarenheten som gör att man kan vinna över majoriteten.
Nu är jag dock fortfarande en ungtupp på en gammal marknad. Om vem som vinner är det för tidigt att uttala sig om, det ligger i framtiden. Under tiden fortsätter jag att höja mina odds genom att arbeta hårdare och utveckla mina kunskaper.
Donald Trump sa en gång att “tur kommer med hårt arbete” - det tror jag på.
Börsen är tämligen volatil och oron kring Centraleuropa sätter sina spår. Som långsiktig sitter jag trygg med mina innehav men avvaktar med att köpa mer. Det kräver en hel del mer jobb för att hitta bra och undervärderade bolag idag än vad det gjorde förra året. Om OMXS fortsätter att sjunka så kommer möjligheterna så småningom att dyka upp till fler attraktiva köp.
För som långsiktig investerare så spelar det ingen roll om vart börsen står idag om du inte har tänkt att sälja av. Det kan till och med vara nyttigt med en dipp då och då för att köpa på sig fler aktier billigt om man sitter med likvida medel.
En Bearmarknad har alltid varit tillfällig, likaså en Bullmarknad.
USA:s underskott uppgår idag till 60 procent utav BNP om man beaktar förvaltningsfonderna och inte 80 procent som tidigare har florerat i media.
Underskottet i slutet av andra världskriget uppgick till nästan 120 procent, och vi hade en mycket starkare tillväxt efter kriget än innan.
Skagen fonders investeringsfilosofi utgör en kombination utav värde och sunt förnuft. Fondförvaltarna hos Skagen fokuserar på att hitta underanalyserade, impopulära och undervärderade bolag. Relativt simpelt kan tyckas – Skagen fonder har dock något som många andra fondförvaltare saknar, nämligen en branschexpert inom sina investeringsområden. Det är nämligen till liten nytta att kunna siffrorna om man inte förstår sig på verksamheten.
Skagen fokuserar mer på Mikro än på Makro. Det är svårt att avgöra hur börsen kommer att utvecklas kortsiktigt men vi kan däremot avgöra om bolagen är billiga eller inte – en sund tanke som även allas vår Warren Buffett delar. I längden har aktier visat sig vara det allra bästa tillgångsslaget (se videon i artikeln nedan).
Noteras skall också att Skagens fondförvaltare själva investerat större delen utav sina nettotillgångar i fonden.
Skagens aktiefonder (2009 samt historisk avkastning)
Som ni ser här ovan så har samtliga utav Skagens aktiefonder slagit sina jämförelseindex över tiden. Det är väldigt viktigt att poängtera eftersom de flesta fonder misslyckas med just detta. För att en fond skall vara värd att betala för så skall den prestera bättre än index över tid – annars kan man ju lika gärna investera i aktieindex eller i några investmentbolag.
Jag äger själv inga fonder i min privata portfölj. Det betyder dock inte att jag förkastar alla fonder – Saknar man tiden eller kunskapen att själv analysera och investera så är Skagen fonder ett utmärkt val.
Och det året som Stensrud klår min avkastning så kanske även jag blir kund hos Skagen.
Den holländske nybyggaren, Peter Minuit, köpte år 1626 marken till dagens metropol Manhattan, NY, från en indianstam för en last av tyg, pärlor, yxor och andra småsaker värda 60 nederländska gulden. Om man skulle räkna om det till dagens penningvärde så skulle det motsvara ca 72 USD.
Affären har länge använts som en anekdot om indianernas brist på kunskap och dåligt affärssinne. Men hur bra eller dålig var affären egentligen?
—-
Låt oss göra några beräkningar;
Enligt New York Public Library, uppskattades värdet av de skattepliktiga fastigheterna på Manhattan för 1990-1991 till 47 miljarder USD. Om man antar att marken ensamt står för 25 procent av värdet, så har markvärdet uppskattningsvis gått från en halv cent per tunnland år 1626 till 827 000 USD per tunnland år 1991, en ökning med ungefär 17 miljarder procent. Inte illa, tänker du säkert.
Men vänta. Den genomsnittliga avkastningen uppgår till ca 5,3 procent per år. Det betyder att om indianerna faktiskt sålde marken för att sedan genom att förvalta och investera pengarna uppnå en avkastning om 5,3 procent eller bättre, så hade de idag kunnat köpa tillbaka ett modernt Manhattan!
Sedan skall väl också tilläggas att indianerna ofta sålde mark, ibland flera gånger om, utan att egentligen äga den. Dåtidens nakenblankning, hehe.
Domen kring insideraffärerna lades igår och de misstänkta friades från insiderbrott. Själva domen är på över 700 sidor, jag har inte hunnit att gå igenom den grundligt, men vill ändå säga ett par ord om rättegången. En djupare analys om själva domen kommer att publiceras senare.
Först vill jag vara försiktig med att rikta kritik mot åklagaren, bevisbördan har visat sig vara mycket tung och det ser ut att vara näst intill omöjligt att påvisa att en insideraffär har ägt rum ”bortom allt rimligt tvivel”.
Enligt en artikel i DI framgår det att Tingsrätten ifrågasätter kontanthanteringen – ”talar starkt för att de i sin handel med värdepapper har sysslat med brott”.
Jag har tidigare läst förarbetena och tycker efter att ha analyserat affärerna att timingen klart kan ifrågasättas. Om man själv handlar med värdepapper och har analyserat duktiga traders och investerare så märker man rätt snart att en sådan avkastning är tämligen omöjlig att hålla i längden. Inom korta perioder kan man uppnå extraordinär avkastning, speciellt genom optioner och derivat. I längden brukar det dock jämna ut sig och de absolut bästa investerarna ligger på runt 20 % årligen över en längre tidsperiod.
Med det sagt, så får vi inte glömma att beviskravet är ”bortom allt rimligt tvivel”, och att det räcker för den/de åtalade att endast lämna en annan trolig eller skälig förklaring.
Jag vill avsluta med ett ironiskt citat taget från DI:s artikel om Cevianmannens förklaring till varför stora kontantuttag skett i Schweiz och Luxemburg – ”Cevianmannen har bland annat förklarat resorna till kontinenten med att han tycker om att köra bil”.
Handelsbanken gick ut för snart tre månader sedan med en köp-rek. på Eniro. Placera.nu skrev den 14 Maj i år att Eniro var en köpvärd aktie och hävdade bland annat att aktien hade ett högt substansvärde.
Det sistnämnda påståendet är galet, substansvärdet per aktie om man exkluderade goodwill vid analystillfället, var negativt. Deras marknadsposition är också knepig, med företag som Google och Hittapunktse AB (Hitta.se) som konkurrerar. Google har enorma resurser och Hitta.se har tagit över majoriteten av trafiken.
Jag har sedan dess varnat för denna aktie. Det är dock alltid lättare att säga Att än När – många med mig var eniga om att aktien var övervärderad men att säga när en korrigering skulle ske är omöjligt.
Jag har även riktat kritik mot försäljningen av vissa tjänster hos Hitta.se och Eniro, under min analys läste jag detta blogginlägg som bekräftade mina resonemang.
Til syvende og sidst måste man skapa ett mervärde för kunden för att nå framgång i längden.
